Matematik kan förutsäga samhällsförändringar

Kimmo Eriksson är professor i matematik och doktor i socialpsykologi. Hans pågående forskning har fokus på hur människors åsikter förändras över tid, något som är viktigt för att kunna förstå och förutsäga samhällsförändringar.

– Det är viktigt att förstå hur den allmänna opinionen fungerar eftersom den har stor betydelse för de politiska beslut som fattas och de sociala normer som råder i samhället. Det kan handla om vad man har för åsikter om barnaga eller om man anser att äktenskap mellan personer av samma kön ska tillåtas, säger Kimmo Eriksson.

Vi går en mer liberal värld till mötes

– Det forskningen visar är att vi går en ännu mer liberal värld till mötes. De liberala strömningarna fortsätter och de växer sig starkare. Samma gradvisa förändring mot mer liberala åsikter sker både hos grupper i samhället som är mer liberala i sina åsikter och hos de grupper som tenderar att vara mer konservativa i sina åsikter, säger Kimmo Eriksson.

Enskilda händelser kan ge temporärt dramatiska effekter på samhällsnivå – som exempelvis startskottet för den arabiska våren i Tunisien oktober 2010 eller Greta Thunbergs skolstrejker för klimatet som började augusti 2018. Detta är dock inget som de matematiska modellerna kan förutsäga. Däremot kan modellerna förutsäga den långsiktiga process som leder till en åsiktsförändring på befolkningsnivå över tid, så kallade långtidstrender.

Dynamiska system visar förändringar över tid

Kimmo Erikssons forskning på åsiktsförändring sker i samarbete med Pontus Strimling, forskningsledare på Institutet för framtidsstudier. Deras forskning hade inte varit genomförbar utan matematikens hjälp.
– Först krävs det socialpsykologiska kunskaper kring vad som påverkar individer att ändra åsikt eller beteende. Därefter krävs det matematiska modeller av hur individer i en befolkning samspelar, för att från den kunskapen kunna göra förutsägelser om vilken förändring som kommer att ske på befolkningsnivå, säger Kimmo Eriksson.

Sådana modeller kallas för ”dynamiska system” och de kan analyseras med matematiska metoder eller genom simulering med hjälp av dator. De matematiska modellerna ger därmed förutsägelser som slutligen testas mot den faktiska förändringen av åsikter över tid. Detta sker genom en statistisk analys av opinionsdata.

Politiska system och det politiska samtalet påverkar

Dataanalysen som forskningen bygger på har hittills mest hämtats från amerikanska data. Men nu har forskningen breddats för att forskarna vill se om dessa åsiktsförändringar sker på samma sätt i olika länder.
– Och i de länder vi hittills tittat på har vi funnit samma trender av åsiktsförändringar över tid, trots att länderna har olika politiska system och olika medielandskap, säger Kimmo Eriksson.

Nästa steg i forskningen är att förfina den matematiska modellen för att ta hänsyn till individuella skillnader, exempelvis i hur mycket man ägnar sig åt politiska diskussioner.
– När vi tar in det i modellen får vi förutsägelsen att de som ägnar sig mycket åt politiska diskussioner och deltar i det politiska samtalet kommer att förändra åsikt fortare och därmed så att säga ”gå före” i åsiktsförändringen, avslutar Kimmo Eriksson.

Så här ser teorin för åsiktsförändring ut i korthet:

• Vissa argument är mer allmänt accepterade än andra.
• Vissa åsikter stöds av allmänt accepterade argument, andra åsikter stöds av mindre accepterade argument.
• Över tid kommer de åsikter som stöds av allmänt accepterade argument gradvis att bli vanligare i samhället.
• Skillnaden i värdering av argument är extra tydlig bland grupper med liberala åsikter (i amerikansk mening).
• Därför ligger liberaler före i åsiktsförändringen.