Text

Datum 2021-02-05
Artikeltyp Aktuellt

Scenarioarbete kan rädda ditt företag från konkurs

Denna artikel skrevs innan vårt officiella namnbyte den 1 januari 2022 från Mälardalens högskola (MDH) till Mälardalens universitet (MDU).

Om någon undrar när det är läge för strategiarbete finns bara ett svar: Det är nu, menar forskare vid MDH.

– Det är lätt att tro att det redan är för sent, men för många företag finns det fortfarande en möjlighet att med rätt planering ta sig igenom den ekonomiska kris som följer i spåren av coronapandemin. Det säger Magnus Hoppe som forskar inom omvärldsanalys, innovation och entreprenörskap på MDH.

Det en del att lära sig av historien. Magnus Hoppe tar oss tillbaka till 1973 när oljekrisen slog till.

– Ett företag var bättre förberett än andra: nederländska Shell, säger Magnus Hoppe.

De hade sedan en längre tid systematiskt arbetat med att utveckla olika scenarier för framtiden. Men något särskilt scenario för att en arabisk oljekartell skulle bildas och därmed strypa tillflödet av olja hade man inte gjort. Företaget hade dock skapat andra scenarier som innebar att tillflödet begränsades. På det sättet hade de på strategisk nivå hunnit tänka igenom vilka konsekvenserna skulle kunna bli och också hypotetiskt berört olika möjliga strategier för att hantera dem.

– Just nu, då många fortsatt akut söker hantera coronakrisens effekter, finns det redan företag och andra aktörer som tänkt sig in i liknande situationer. Med samma tillförsikt som Shell använder de krisen för att inte bara överleva utan även positionera sig själva bättre nu och kanske ännu bättre när krisen väl är över. Många fler skulle kunna göra samma sak, säger Magnus Hoppe.


Både vinnare och förlorare

Emilia Rovira Nordman forskar inom företagsekonomi på MDH. Hon ser både för- och nackdelar för de små och medelstora företagen.

– Ur nöd föds ofta nya innovationer, men det sker inte per automatik och inte utan kostnader. Trots stödpaket har många svenska företag redan gått i konkurs som en konsekvens av pandemin. Det är framförallt små och medelstora företag utan stora resurser som drabbas hårt. Företag som redan brottas med små marginaler kan inte klara stora intäktsbortfall, säger Emilia Rovira Nordman.

När vissa företag försvinner från marknaden skapas dock nya affärsmöjligheter för andra. Konsumenter förändrar sina preferenser och distributörer söker nya leverantörer.

– Kort sagt finns det nu gott om affärsmöjligheter för små företag som klarar av att vara flexibla och agila i en snabbt föränderlig värld. Dessa behöver kunna driva affärer på kort sikt och ständigt anpassa sig till de nya affärsmöjligheter som uppstår när marknader struktureras om och länder och regioner förändrar sina positioner, säger Emilia Rovira Nordman.

Även Emilia Rovira Nordman har ett framgångsexempel hämtat från en tidigare kris: sarsepidemin i Kina 2003. Precis som nu gjorde rädslan för sars att skolor, fabriker och butiker stängdes ner och att det blev svårare att få tag på förnödenheter. E-handeln var då i sin linda. Ambitiösa e-handelsprojekt som Boo.com hade havererat och indikerade att varken konsumenterna eller tekniken (där tillgången till internet oftast byggde på långsamma modem-uppkopplingar) var redo för någon avancerad e-handel.

– I Kina var det bara ett fåtal som hade tillgång till internet 2003, men trots detta tog det lilla nystartade företaget Alibaba chansen att växa. Vid denna tid var Alibaba främst en B2B-plattform som användes av amerikanska företag för att hitta kinesiska leverantörer. När sars bröt ut vågade utländska affärsmän inte resa till Kina längre och började använda Alibabas plattform i allt större utsträckning. Alibabas plattform byggde inte på avancerad teknologi, men de anställda gjorde att bra jobb med det de hade. Det nya inflödet av kapital gjorde att Taobao grundades och snabbt kom att överträffa eBay som den största konsumentmarknadsplatsen i Kina, säger Emilia Rovira Nordman.


Läge för strategiarbete

– Det går att skapa sig försprång redan nu, även om det mesta synes dystert, säger Magnus Hoppe.

Ett första enkelt steg är att börja diskutera den egna positionen och lämpliga strategier för en recession eller depression som en effekt av coronapandemin.

– Samtidigt behöver man balansera det tuffa scenariot med att diskutera vad som istället sker vid en snabb ekonomisk återhämtning, men också vad man själv kan och bör göra för att driva utvecklingen åt rätt håll och ta vara på de möjligheter som skapas, säger Magnus Hoppe.

Grunden i ett scenarioarbete är att de som har djupa kunskaper om företaget och branschen börjar prata om vilka möjliga framtider de kan tänka sig på både kort och lång sikt. Det kommer att tvinga fram en diskussion om samhällets drivkrafter och hur till exempel politik, ekonomi, samhälle och teknik samverkar både i nedgång och uppgång. Kunskapen om dessa sammanhang kan sedan användas oavsett hur verkligheten utvecklar sig. Genom samtalet skapas insikter om vad företaget kan påverka, vad man åstadkomma tillsammans med intressenter i samma bransch liksom vad som står utanför ens makt att påverka.

– Vi behöver alla känna hopp om att det kommer någonting bättre efter corona och med någon typ av scenarioarbete har vi ett verktyg för att åstadkomma det. Det finns många vägar framåt. Det gäller bara att upptäcka dem. Om någon undrar när det är läge att initiera ett strategi- och innovationsarbete finns bara ett svar: Det är nu, säger Magnus Hoppe.


 

Relaterad information

Så här skapar du ett framtidsscenario

Få verktyg kring hur du kan gå tillväga.

Läs mer

Fördjupa dina kunskaper i ekonomi - läs våra magisterutbildningar