Text

Datum 2021-02-22
Artikeltyp Aktuellt

Så påverkas barn och unga av dataspelande

Denna artikel skrevs innan vårt officiella namnbyte den 1 januari 2022 från Mälardalens högskola (MDH) till Mälardalens universitet (MDU).

Pojke som spelar datorspel.

Att spela dataspel hör till vardagen för många barn och unga. Forskning visar att det finns negativa effekter på hälsan för de som spelar mycket, men det gäller inte alla.

− Min forskning visar att du kan spela väldigt mycket i tid utan att uppvisa problem eller konsekvenser om du har spelandet som hobby, något du gör för att det är roligt. Men för de som spelar för att fly problem i sin vardag blir spelandet ofta ett slags missbruk där spelandet tar över livet och andra intressen och sysslor tappar värde, säger Charlotta Hellström-Olsson, forskare och universitetslektor i folkhälsovetenskap vid MDH.

Negativa konsekvenser om spelandet används som flykt

Det är också gruppen spelare som spelar för att fly problem i vardagen som uppvisar mest konsekvenser av sitt spelande.

− De har sämre sömn- och kostvanor, sämre betyg i skolan, skolkar mer och har mer gräl och bråk med vänner och familj. Dessutom kan vi se att dessa ungdomar även har mer än fördubblade risker för psykosomatiska symtom, depressionssymtom och ont i nacke, rygg och huvud, säger Charlotta Hellström-Olsson.

Skapa en bättre folkhälsa genom att identifiera riskgrupper

Genom att studera varför en del får problem och andra inte när det gäller samma form av aktivitet eller levnadsvana, kan forskning av den här typen påvisa vilka individer som behöver särskilda insatser för en bättre folkhälsa. Det kan även visa vilka grupper i samhället som inte behöver något stöd eller insats.

− Kan vi bli bättre på att förstå nyanserna i olika fenomen och sluta se grupper ur stereotypiska perspektiv kan vi tidigt identifiera riskgrupperna och ge stöd där det behövs, säger Charlotta Hellström-Olsson.