Text

Datum 2021-02-18
Artikeltyp Aktuellt

Modersmålsundervisning kräver samarbete över ämnesgränserna

Denna artikel skrevs innan vårt officiella namnbyte den 1 januari 2022 från Mälardalens högskola (MDH) till Mälardalens universitet (MDU).

Elever och lärare i undervisningsmiljö

Forskning visar att inlärning går snabbast och mest effektivt om den sker på elevens starkaste språk och om eleven får använda hela sitt språkliga register.

Forskning visar att inlärning går snabbast om den sker på elevens starkaste språk och om eleven får använda hela sitt språkliga register. Tillgång till modersmål är också en av förutsättningarna för att bli en aktiv demokratisk medborgare.

– Inlärning går snabbast och är mest effektiv om den sker på elevens starkaste språk och om eleven får använda hela sitt språkliga register. Även för den egna identiteten och för familjens socialisation är det viktig att barnen får fortsätta utveckla sitt förstaspråk, säger Christa Roux Sparreskog, doktorand i didaktik vid MDH. Hon forskar på hur modersmålslärare, studiehandledare, klasslärare och specialpedagoger samarbetar för att stötta flerspråkiga elever.

Viktigt med samarbete över ämnesgränserna

Allt fler lärare träffar på heterogent sammansatta elevgrupper och nyanlända i sin vardag.
- Det är därför viktigt att alla lärare är insatta i undervisningen för gruppen elever med annat förstaspråk än svenska. För det krävs samarbete över ämnesgränserna, ett samarbete som är svårt i många kommuner eftersom modersmålslärare och studiehandledare är anställda av kommunen och arbetar på flera olika skolor, medan klasslärare, ämneslärare och specialpedagoger är anställda direkt på de enskilda skolorna, säger Christa Roux Sparreskog.

– I min forskning har jag därför tittat på hur pedagogerna i årskurs tre på en kulturell och språklig heterogen skola stöttar flerspråkiga elever. Trots att pedagogerna på skolan var erfarna att arbeta i det mångkulturella klassrummet och mycket positivt inställda till både flerspråkighet och pedagogiskt samarbete, lyste samarbetet med modersmålslärare och studiehandledare med sin frånvaro.

Istället löste skolan flerspråkiga stödbehov genom att till exempel anställa flerspråkig personal direkt på skolan.

– Detta gjorde mig nyfiken på hur modersmålslärare och studiehandledare resonerar kring interdisciplinärt samarbete med klasslärare, ämneslärare och specialpedagoger, säger Christa.

Vad ska din forskning leda till?

- Genom min forskning går det förhoppningsvis att identifiera vilka faktorer som underlättar och vilka som försvårar det interdisciplinära samarbetet kring flerspråkiga elever. I bästa fall ser skolor och kommunen över samarbetsvillkoren för modersmålslärare, studiehandledare, klasslärare, ämneslärare och specialpedagoger. Organisationen för modersmålsundervisningen behöver till exempel förenklas och administrativa hinder överkommas för att modersmålslärare kan ägna mer av sin tid åt undervisningen och det kollegiala samarbetet kring flerspråkiga elever.

Språklig mångfald är viktigt för samhället

Den 21 februari uppmärksammas den internationella modersmålsdagen i syfte att främja språklig mångfald. I Sverige talas det uppskattningsvis 200 olika språk. Störst av dem är svenskan, näst störst ett av de nationella minoritetsspråken, finskan, följt av arabiskan. Rätten till att använda och utveckla sitt modersmål är ett grundläggande behov för människan. Trots detta uppskattar FN-organet UNESCO, som instiftade den Internationella modersmålsdagen Länk till annan webbplats. 1999, att cirka 40 procent av världens befolkning saknar tillgång till utbildning på sitt modersmål.

Det finns ett stort behov av ökad kunskap om andraspråksinlärning och vikten av välutvecklade kunskaper i modersmål. MDH bedriver forskning i ämnet och erbjuder även utbildningar inom ämnet svenska som andraspråk.